Frågan varför fönstren immar igen på insidan dyker ofta upp när temperaturen sjunker och fukten samlas på rutorna. Fenomenet beror på samspelet mellan glasets temperatur, rummets luftfuktighet och ventilation.
Vad är egentligen imma?
Imma är kondenserad vattenånga som bildas när luft kyls ned till sin daggpunkt – den temperatur vid vilken luftens relativa fuktighet når 100 %. Då kan luften inte längre hålla kvar all fukt, och vattenångan övergår till vätska. Detta fysikaliska fenomen, kallat kondensation, kan uppstå på många ytor, från glas och metall till plast och sten. Mängden imma som bildas beror inte bara på temperatur och fuktighet, utan även på ytans materialegenskaper. Släta och kalla ytor ger snabbare och mer synlig kondens, medan porösa eller varmare ytor kan hålla kvar fukt i mindre omfattning eller sprida ut den så att den inte syns lika tydligt. Eftersom glas kombinerar hög värmeledningsförmåga med en helt slät yta är det särskilt mottagligt för att imma ska bildas och synas tydligt.
Varför immar fönstren igen på insidan?
På fönster uppstår problemet när glasets temperatur är tillräckligt låg i förhållande till inomhusluften. Under kalla årstider kyls glasets insida ned av utomhustemperaturen, och om inomhusluften är fuktig – till följd av exempelvis matlagning, dusch eller dålig ventilation – bildas kondens på rutans insida. Otillräcklig luftcirkulation, som när en fönsterbräda hindrar värmen från att nå glaset, och äldre fönsters sämre isoleringsförmåga, ökar risken ytterligare.
Även byggnadens placering och väderstreck kan spela in. Fönster mot norr eller områden utsatta för vind och kyla blir kallare än de som får direkt solljus, vilket gör att kondens bildas snabbare och mer frekvent på dessa ytor. Frågan varför man får imma på insidan av fönstret har därför ofta flera svar, eftersom orsaken kan variera mellan olika rum och årstider. För att förstå varför vissa fönster drabbas mer än andra behöver man titta närmare på skillnader i konstruktion och material – något vi kommer in på i nästa avsnitt.
Är det bara gamla fönster som får kondens?
Äldre fönster med enkelglas eller lågkvalitativa isolerrutor är mer benägna att drabbas av kondens eftersom deras U-värden är högre, vilket innebär att mer värme läcker ut genom glas och karmar. Detta gör att glasets insida ofta når temperaturer under rummets daggpunkt. Slitna tätningslister och otäta karmar kan dessutom släppa in kall luft som kyler glasytan ytterligare.
Men varför immar fönstren igen på insidan om de är nya? Ja, även moderna fönster kan drabbas, särskilt i byggnader där luftväxlingen är begränsad och den relativa luftfuktigheten är hög. Tätare konstruktioner, som är vanliga i energieffektiva hus, kräver väl fungerande ventilationssystem för att undvika fuktproblem. Fenomenet är därför inte enbart en fråga om fönstrets ålder, utan beror på samspelet mellan konstruktionens isoleringsförmåga, byggnadens fukthantering och hur inomhusmiljön används i vardagen. För att förstå hur kondens kan motverkas behöver man därför titta närmare på både byggnadstekniska och användarrelaterade faktorer.
Hur undviker man imma på insidan av rutan?
Många som upplever det här problemet undrar hur man blir av med imma på fönster, särskilt under kalla perioder när skillnaden mellan ute- och inomhustemperatur är stor. En av de mest långsiktiga lösningarna är att välja fönster med bättre isoleringsförmåga, till exempel energieffektiva PVC-fönster, som håller glasytan varmare och därmed minskar kondensbildning.
Det mest effektiva sättet att undvika imma är att sänka luftfuktigheten i rummet och höja glasets temperatur. För bästa resultat kombineras detta med god ventilation och en balanserad luftfuktighet i rummet. Detta kan göras genom att förbättra ventilationen, använda köksfläkt och badrumsfläkt vid fuktalstrande aktiviteter samt undvika att täcka radiatorer placerade under fönster. Avfuktare kan vara en lösning i särskilt utsatta utrymmen, exempelvis källare eller rum med begränsad luftväxling.
För byggnader i kallt klimat är det även viktigt att säkerställa att tätning och isolering är korrekt utförd för att minimera kallras. I vissa fall kan små förändringar, som att justera möblering eller flytta tunga gardiner som blockerar luftflödet, ge märkbar effekt. I mer tekniskt avancerade lösningar kan värmefilm eller lågemissionsbeläggningar på glas användas för att höja yttemperaturen och därmed minska risken för kondens. Den bästa strategin är ofta en kombination av flera åtgärder, anpassade efter byggnadens specifika förutsättningar och klimatet på platsen.
Energieffektiva PVC-fönster
PVC-fönster med högkvalitativa isolerglas och lågt U-värde minskar risken för kondens på insidan markant. När glasets insida hålls varmare än daggpunkten bildas ingen imma, även vid relativt hög inomhusfuktighet. Moderna energieffektiva modeller är dessutom ofta utrustade med varmkantspacer och gasfyllda glaskassetter, vilket ytterligare förbättrar prestandan genom att minska värmeförluster längs glasets kanter och förbättra den totala isoleringsförmågan.
Utöver själva glaset spelar karmens konstruktion och materialval en viktig roll. PVC har goda isolerande egenskaper och är motståndskraftigt mot fukt, vilket gör det särskilt lämpat för klimat där temperaturvariationerna är stora. Ytbeläggningar och profiler är ofta utformade för att minimera köldbryggor, vilket ytterligare höjer inomhuskomforten och minskar risken för kondensbildning. När dessa tekniska egenskaper kombineras med ett väl fungerande ventilationssystem uppnås en stabil inomhusmiljö där kondensproblem i praktiken är sällsynta. Detta leder oss naturligt in på frågan om hur luftflödet i rummet bör hanteras.
Hur får man bra ventilation och inte kondens inomhus?
Bra ventilation handlar om att balansera tilluft och frånluft så att fuktig luft transporteras bort och ersätts med frisk uteluft. I bostäder med självdrag är det avgörande att tilluftsventiler är öppna, fria från damm och inte täcks för av möbler eller gardiner. För att självdrag ska fungera effektivt krävs även en temperaturskillnad mellan ute och inne, vilket gör att ventilationen ofta är sämre under varma perioder.
I mekaniska ventilationssystem är det viktigt att regelbundet kontrollera flöden och rengöra eller byta filter, eftersom nedsmutsade filter minskar både luftkvalitet och luftcirkulation. Balanserad ventilation med värmeåtervinning (FTX) är den mest energieffektiva lösningen, då den byter ut fuktig luft och samtidigt behåller en stor del av värmen. För att ytterligare optimera inomhusmiljön kan punktventilation i kök och badrum komplettera det generella systemet, särskilt vid fuktintensiva aktiviteter som matlagning och dusch. En välplanerad ventilation minskar inte bara risken för imma på fönster, utan bidrar även till bättre inomhusklimat och lägre underhållskostnader över tid.
För mer information om olika ventilationslösningar, se vår artikel Vilken ventilation är bäst?
Utvändig kondens – ett gott tecken
Utöver imma på insidan kan även fuktutfällning på utsidan förekomma, särskilt på moderna, energieffektiva fönster. Detta fenomen inträffar när den yttre glasytan kyls av nattluften och temperaturen sjunker under uteluftens daggpunkt innan solen hunnit värma ytan. Små vattendroppar bildas då på glaset och ger ett dimmigt utseende under de tidiga morgontimmarna.
Även om utvändig kondens kan upplevas som estetiskt störande är det i praktiken ett bevis på att fönstret isolerar väl. Eftersom så lite värme läcker ut från insidan hålls den yttre glasytan svalare, vilket gör den mer benägen att nå daggpunkten. Detta är alltså inte ett tecken på skada eller defekt, utan snarare en indikator på hög isoleringsprestanda.
I vissa fall kan utvändig kondens minskas genom val av glas med särskilda ytbehandlingar som sprider dropparna eller låter dem rinna av snabbare. Placeringen av fönstret spelar också in – fönster som vetter mot öppna ytor utan skydd från takutsprång eller vegetation kyls ofta mer under natten och får därmed mer synlig morgonkondens.
Kondens mellan glasen – ett varningstecken
När kondens uppstår mellan glasen i en isolerruta är det däremot ett tydligt tecken på att fönstrets tätningssystem har slutat fungera. I en intakt isolerruta är mellanrummet hermetiskt tillslutet och ofta fyllt med en isolerande gas, vanligtvis argon eller krypton, som minskar värmeförluster. Om tätningen skadas kan fuktig luft tränga in, vilket gör att kondens och i vissa fall frost bildas inne i glaskassetten.
Denna typ av kondens går inte att torka bort från insidan eller utsidan, eftersom den befinner sig i det slutna utrymmet mellan glasen. Problemet påverkar inte bara utseendet och sikten genom fönstret, utan försämrar även isoleringsförmågan. När gasfyllningen läckt ut ersätts den av vanlig luft, vilket ökar värmeförlusten och kan bidra till kallras.
I de flesta fall är den enda långsiktiga lösningen att byta hela glaskassetten. Att ignorera problemet kan leda till högre energikostnader och i förlängningen till fuktrelaterade skador på karmar och omkringliggande byggnadsdelar. Genom att tidigt uppmärksamma och åtgärda tecken på skador kan du förlänga fönstrens livslängd och säkerställa ett behagligt inomhusklimat året runt. Med rätt kombination av åtgärder slipper man alltså ställa sig frågan ”Varför immar fönstren igen på insidan?”.
Läs även en glasexperts fem tips på hur du ser över dina fönster inför vintern:
gbf.se
