I Sverige är cirka 85 % av alla hushåll och fastigheter anslutna till det kommunala avloppsnätet, vilket innebär att resterande 15 % är beroende av enskilda lösningar, såsom sluten tank, infiltration eller minireningsverk. Detta speglar en väl utbyggd infrastruktur i tätorter, samtidigt som det finns betydande variation i landsbygdens VA-lösningar. Vi tar reda på mer om avlopp i allmänhet och vad det innebär att anlägga ett sådant till en fastighet. Ett spännande ”topic” faktiskt, missa inte detta!
Då introducerades avlopp runtom i världen!
Historiskt har avloppssystem existerat sedan antiken. Redan i det forntida Mesopotamien (ca 4000 f.Kr.) användes lerrör för att leda bort avfallsvatten. I Romarriket byggdes avancerade kloaksystem, bland annat Cloaca Maxima – ett av världens första kända avloppsverk. Den moderna utvecklingen tog dock fart först på 1800-talet i samband med ökande urbanisering och sanitetshälsa. I London byggdes ett omfattande kloaksystem efter koleraepidemierna på 1850-talet. Paris följde kort därefter.
Sverige låg inte långt efter. I slutet av 1800-talet började man bygga avloppsledningar i Stockholm, och 1890 byggdes det första riktiga reningsverket i Göteborg. Men standardiserade och reglerade system slog igenom först på 1900-talet.
Hus och fastigheter som var först ut med denna lyx här i Sverige
Det var framför allt tätorter som fick tillgång till avloppssystem tidigt. Stadens borgerskap och offentliga byggnader som skolor, sjukhus och rådhus var prioriterade. I villakvarter i Stockholm började man anlägga avlopp redan på 1910- och 20-talen. För landsbygden dröjde det dock ofta till efter 1950-talet, och i vissa fall så sent som på 1980-talet, innan avlopp blev en självklarhet. Under miljonprogrammet på 60- och 70-talet standardiserades VVS-installationer i flerbostadshus.
Såhär många av dagens fastigheter är utrustade med avlopp
I princip alla bebodda fastigheter i Sverige har någon form av avloppssystem. Det gäller både kommunala och enskilda lösningar. Nybyggnationer omfattas av krav enligt Plan- och bygglagen samt Miljöbalken som gör det i praktiken omöjligt att uppföra en bostad utan fungerande avlopp. Men det existerar fortfarande fritidshus och äldre bostäder, särskilt på öar eller avlägsna områden, som helt saknar avlopp eller har provisoriska lösningar.
Kommunalt avlopp vs egen cistern – vi jämför
Det kommunala eller allmänna avloppssystemet är ett rörsystem där spillvatten från hushåll (toaletter, dusch, disk) leds till ett centralt reningsverk. Här sker en trestegsrening: mekanisk, biologisk och kemisk behandling. Avlopp via cistern (ofta kallad sluten tank eller trekammarbrunn) innebär att spillvattnet samlas lokalt i en behållare på tomten. Detta kräver regelbunden tömning av slamtömningstjänst och är vanligast där kommunalt VA saknas.
Andra alternativa lösningar inkluderar:
Infiltrationsbädd
Här återförs det renade vattnet direkt till marken.
Minireningsverk
En kompakt och således mindre anläggning som imiterar reningsverkets funktion, fast på fastighetsnivå.
Torrtoaletter eller förbränningstoaletter
Används där vattenburen avloppshantering är opraktisk, såsom camping och dylikt.
Från toastolen till reningsverket – en oförglömlig resa
Spillvatten rinner i lutande självfallsledningar från fastigheten till kommunens huvudledningar. Därifrån förs det vidare, ofta i stora samlingsledningar, mot ett reningsverk. I områden där självfall inte räcker används pumpstationer för att lyfta vattnet. Rörledningarna är oftast av plast (PE eller PP), äldre system kan bestå av betong eller gjutjärn.
Systemet är uppdelat i dagvatten och spillvatten, och i vissa fall finns ett kombinerat system – vilket dock fasas ut i många kommuner på grund av översvämningsrisker.
Anlägga avlopp på egen hand – ha detta i åtanke
Att anlägga ett nytt avlopp kräver anmälningsplikt eller tillstånd beroende på lösning. Om du ansluter till kommunalt VA inom detaljplanelagt område behövs oftast ingen bygglovsprövning – men teknisk anmälan enligt PBL krävs ändå. För enskilda avlopp krävs tillstånd från miljöförvaltningen i kommunen.
Du får inte själv projektera eller anlägga ett avloppssystem utan sakkunskap. Arbetet måste utföras av certifierade VVS- eller VA-entreprenörer, särskilt om det handlar om tryckledningar eller reningsanläggningar. Marken måste ofta förundersökas med jordprover för infiltration.
Tillstånd för att ansluta till de kommunala ledningarna
Kommunen har ansvar för huvudledningar, och anslutning sker oftast via förbindelsepunkt som du som fastighetsägare får anvisad. Ansökan om anslutning skickas till det kommunala VA-bolaget, som prövar ärendet. Anslutningen regleras genom VA-lagen, där det även framgår att fastighetsägare kan bli skyldiga att ansluta sig om kommunalt VA dras fram till fastigheten.
I vissa fall kan dispens sökas om särskilda skäl föreligger, exempelvis mycket stora tomter eller miljömässiga hinder.
Vad det kostar att anlägga ett nytt avlopp
Kostnaden beror starkt på typ av avlopp:
Anslutning till kommunalt avlopp
Räkna med runt 80 000–150 000 kr beroende på avstånd till huvudledning, grävningsförhållanden och avgifter från VA-bolaget.
Enskilt avlopp (sluten tank + infiltration eller minireningsverk)
Här får man öppna plånboken aningen mer, då det ofta landar på mellan 100 000–250 000 kr. Projekt av denna typ medför kostnad för projektering, tillstånd, markundersökning, samt framtida drift (t.ex. tömning eller serviceavtal).
Vissa kommuner erbjuder anslutningsbidrag eller avbetalningsplaner, särskilt vid gemensamhetsanläggningar i glesbygd.
Vid nybyggnadsprojekt så görs detta givetvis i kombination med grundläggningen, vilket skalar av kostnaden en del. Är du i behov av markarbeten och schakt, inklusive grundläggning, så är det enda rätta att vända sig till LIP AB! Med deras långa erfarenhet och breda kompetens, går arbetet som på en räls!
Lägga avloppsledningar – snabbguiden
Att anlägga ett avlopp, dvs. lägga avloppsrör, är en process som kräver planering, tillstånd och korrekt utförande såklart. Det första steget är en förprojektering där man analyserar de lokala förutsättningarna – exempelvis markens lutning, jordartens genomsläpplighet, grundvattennivå och avståndet till befintliga VA-system. Denna fas är avgörande för att kunna avgöra vilken typ av avloppslösning som är möjlig och lämplig.
När förutsättningarna är kartlagda behöver en tillståndsansökan lämnas in till kommunens miljökontor eller till den ansvariga VA-huvudmannen, beroende på om det rör sig om enskilt avlopp eller anslutning till kommunalt nät. Här ska man bifoga ritningar, tekniska beskrivningar och eventuella geotekniska undersökningar.
Efter godkänt tillstånd kan själva markarbetet inledas. Grävningen sker med hänsyn till självfallsprincipen, där ledningarna lutar svagt för att avloppsvattnet ska kunna rinna naturligt. Rördimensionerna varierar beroende på flödet och installationens omfattning, men inom bostadsfastigheter används vanligtvis rör med innerdiameter på mellan 110 och 160 millimeter. Materialvalet faller idag ofta på polyeten (PE) eller polypropen (PP) på grund av deras goda kemikaliebeständighet och hållbarhet.
Avloppsledningen ansluts därefter till en pumpstation, en fördelningsbrunn eller direkt till den av kommunen anvisade förbindelsepunkten. Ledningarna bäddas in i ett skyddande lager av sand eller finkornigt grus för att undvika skador från stenar och rörelser i marken. Om det handlar om infiltration, till exempel vid ett enskilt avlopp, används ofta en fiberduk för att skilja bäddmaterialet från omgivande jord.
För att undvika frostskador är det avgörande att ledningarna förläggs till ett tillräckligt djup, vanligtvis ned till 1,2 meter i södra Sverige och 1,8 meter i norra delarna av landet. När hela systemet är installerat genomförs en slutbesiktning. Denna dokumenteras och rapporteras till tillsynsmyndigheten, som i sin tur godkänner anläggningen för bruk om allt uppfyller gällande krav.
Känner du till vad som får spolas ned i toan och avloppet?
Endast sådant som är biologiskt nedbrytbart eller kan hanteras av reningsverket får spolas ned:
Detta får du spola ned
Toalettpapper, urin, fekalier (bajs, skit!), diskvatten, tvättvatten, duschvatten och badvatten.
Detta får du INTE spola ned
Våtservetter, tops, tamponger, olja, fett, färg, läkemedel, kattsand.
Felaktiga föremål orsakar stopp i ledningar, överbelastning i reningsverk och mikroplastförorening i vattendrag. VA-verk i Sverige rapporterar varje år om hundratals ton skräp som avlägsnas manuellt från galler och sandfång.
Skillnaden mellan gråvatten och svartvatten?
Gråvatten
Vatten från dusch, handfat, tvättmaskin och diskho. Detta vatten är mindre förorenat och kan ibland renas separat och återanvändas till bevattning.
Svartvatten
Innehåller avföring och urin från toaletten. Kräver biologisk och kemisk rening för att vara miljösäkert.
I vissa ekologiska boenden används separata system för grå- och svartvatten, med komposttoaletter och gråvatteninfiltration. Detta ställer dock krav på god utformning och underhåll.
Livslängd på avloppsledningar
Livslängden för avloppsledningar beror på material, jordtryck och kvalitet på installationen:
Plaströr (PE, PP, PVC)
50–100 år vid korrekt installation.
Betongrör
50–70 år.
Gjutjärn
Äldre rör har ofta korroderat efter 40–60 år.
Vanliga skador inkluderar sättningar, rotinträngning och sprickbildning. Därför rekommenderas att äldre fastigheter filmar sina avloppsledningar vart 10:e till 15:e år. Rörinfodring (s.k. relining) är en vanlig åtgärd som förlänger livslängden utan att behöva gräva.
Vi summerar – anlägga avlopp till fastigheten
Att anlägga avlopp är inte bara en teknisk svårighet, utan även en juridisk och ekonomisk fråga. Med 85 % av Sveriges fastigheter anslutna till kommunalt avlopp finns ändå utrymme för många att fundera på enskilda lösningar – särskilt på landsbygden. För att anlägga ett avlopp krävs tillstånd, kunskap om material och metoder samt förståelse för vad som faktiskt får släppas ut i systemet.
Gråvatten och svartvatten kräver olika hantering, och dagens ledningar har lång livslängd – men inte utan rätt skötsel. Oavsett om du bygger nytt, renoverar eller uppgraderar – bör du utgå från gällande lagar, rådfråga sakkunniga och välja rätt lösning för just din fastighet.
